Vad ledamöterna faktiskt arbetar med

En folkvald lämnar hundratals motioner, frågor och interpellationer under en mandatperiod. Nästan ingen läser dem. Det här uppslagsverket gör det åt dig.

Partierna beskriver sina företrädare, och nyheterna fångar det som blir bråk. Men mellan valrörelserna arbetar ledamöterna vidare, dokument för dokument. Allt finns öppet hos riksdagen, men det läses sällan och har aldrig sammanställts.

Här ställs en enda fråga till varje ledamot: vad handlar dina egna dokument om, år efter år? Svaret hämtas ur yrkandena, alltså de konkreta krav som står i varje motion. Inte ur rubrikerna, inte ur pressmeddelanden och inte ur det som sägs i talarstolen. Under 2026–2030 handlar det om 113 egna dokument från 93 ledamöter.

Bara dokument som ledamoten själv står bakom räknas. Medundertecknade motioner redovisas separat och vägs inte in.

Sakfrågorna tas fram med grammatiska regler, inte av en språkmodell som tolkar vad texten betyder. En språkmodell används bara för att kontrollera att ledamöter under samma sakfråga verkligen kräver samma sak, och den slår aldrig ihop frågor som inte redan har ord gemensamt. Den används också för att föreslå yrkanden som kan vara omformuleringar av ett vallöfte. Dem får du läsa och bedöma själv.

Varför inte räkna vad ledamöterna får igenom? För att nästan ingenting går igenom den vägen. Av 45 536 avgjorda yrkanden i riksdagsmotioner under riksmötena 2022/23–2026/27 bifölls 118 i någon form, alltså 0,26 %, och i praktiken lika sällan för regeringspartierna som för oppositionen. Motionen är hur en ledamot sätter en fråga på dagordningen, och det är det som mäts här. Siffrorna.

Det här är ingen betygslista. ”Ingen träff” betyder att det inte går att veta, inte att frågan har försummats. Kravet kan ha formulerats med andra ord. Alla antaganden och kända fel står på Källor och metod.