Källor och metod

01Vad sajten visar

Politikerfokus svarar på en avgränsad fråga: vilka sakfrågor driver en enskild riksdagsledamot, och återkommer hen till dem över tid?

Underlaget är de dokument ledamöterna själva skriver — motioner, skriftliga frågor och interpellationer — under innevarande mandatperiod. Sajten läser inte rubrikerna utan yrkandena: de numrerade, konkreta krav som står inuti varje motion.

02Källor

Två källor, båda offentliga och fritt tillgängliga. Ingen inloggning, ingen API-nyckel, inga egna bedömningar tillagda i datat.

Valmanifest finns inte i riksdagens data — de ligger helt utanför. De hämtas från SND:s forskningsarkiv i stället för partiernas egna webbplatser, dels för att arkivet är stabilt över tid och citerbart, dels för att flera partisajter blockerar automatiserad hämtning (Vänsterpartiets egen PDF svarar 403).

03Vad som hämtas

Hela mandatperioden sedan valet 2022, till och med uttagsdatum. Inga dokument är bortvalda; urvalet är „allt av dessa typer, dessa riksmöten”.

Av dessa har 19 241 (99,4 %) uppgift om vem som står bakom dem. Resterande 119 saknar undertecknare i riksdagens egen data och kan därför inte kopplas till någon ledamot; de räknas inte alls.

För varje motion hämtas dessutom hela dokumentet för att komma åt yrkandena. Det gav 45 363 yrkanden ur 12 817 motioner. 127 motioner saknar strukturerade yrkanden — oftast tillbakadragna motioner eller rena budgettabeller.

04Från motion till yrkande

En motionsrubrik är en etikett. Yrkandet är det faktiska kravet. Nästan alla yrkanden är inramade i en obligatorisk formulering — 97,6 % följer exakt samma mall — och den ramen säger inget om innehållet. Den skalas därför bort och kvar blir kravet i ledamotens egna ord.

Yrkandet är alltså analysenheten, inte dokumentet. Ett medianyrkande är 13 ord långt, och en motion innehåller i snitt 3,5 yrkanden. De 2,4 % som har en annan inramning — budgetyrkanden, „Riksdagen avslår propositionen” och liknande — läses inte som sakfrågor.

Skriftliga frågor och interpellationer har inga yrkanden. För dem används rubriken, som i praktiken är frågan („Sveriges stöd till Somaliland”). Det är en svagare text än ett yrkande och det är värt att veta när man läser en profil som domineras av frågor.

05Vilka dokument räknas som ledamotens egna

Bara dokument ledamoten själv står bakom bidrar till hens sakfrågor:

• Motion: räknas bara för den som står först bland undertecknarna.
• Skriftlig fråga och interpellation: räknas för frågeställaren. Det ansvariga statsrådet registreras separat och räknas aldrig som avsändare.

Skälet är att en partimotion kan ha ett tjugotal undertecknare. Att skriva under en sådan säger nästan ingenting om den egna agendan, medan att stå först gör det. Skillnaden är stor i praktiken: en ledamot leder 609 av de 630 motioner hen skrivit under, en annan leder nästan inga av sina.

Båda talen visas därför var för sig i profilen — egna motioner och medundertecknade — och profilen varnar uttryckligen när någon nästan bara medundertecknar, eftersom antalet underskrifter då säger mer om partiets arbete än om personen.

06Hur sakfrågor rangordnas

Ur varje yrkande plockas kandidatfraser om ett till tre ord. Fraser som börjar eller slutar på ett innehållstomt ord förkastas, liksom fraser som innehåller verb, pronomen eller negationer — annars blir resultatet meningsfragment i stället för ämnen.

Att bara räkna hur ofta en fras förekommer fungerar inte. Då hamnar införande, reformering och säkerställande överst hos alla — styrandets vokabulär, inte något ämne. Att filtrera på frekvens hjälper inte heller: bekämpning och varg förekommer i nästan lika många dokument. Fyra faktorer avgör i stället:

Faktorerna multipliceras med antalet yrkanden. Därefter slås fraser ihop som beskriver samma sak: en kortare fras faller om en längre förklarar den, och två olika fraser som pekar på samma yrkanden räknas som en. Fraser med färre än två yrkanden visas inte, och högst tolv sakfrågor per ledamot redovisas.

Siffran vid varje sakfråga är antal yrkanden, punkterna visar vilka riksmöten. Klickar man fram underlaget visas yrkandena i klartext; identiska omtryck slås ihop med en ×N-markering, eftersom många ledamöter lämnar in ordagrant samma krav år efter år.

07Politikområden

Politikområdet är inte gissat. Det är det utskott riksdagen själv skickade motionen till — en officiell klassificering gjord av kammarkansliet, inte av den här sajten. De femton utskotten översätts bara till läsbara namn: MJU blir „Miljö, klimat och jordbruk”, SfU blir „Socialförsäkring och migration”.

„Specialiserad” respektive „bred agenda” i profilhuvudet är ett koncentrationsmått (Herfindahl) över den utskottsfördelningen: summan av kvadrerade andelar. Nära 1 betyder att nästan allt ligger i ett utskott, nära 0 att arbetet är spritt.

08Vallöften

Fliken Vallöften kopplar 2022 års valmanifest till vad partiets egna ledamöter faktiskt lämnade in. Tre steg, alla med felkällor värda att känna till.

Att plocka ut löftena

Svenska valmanifest är oftast skrivna som „Vi vill:” följt av punktlistor. Punkterna är löftena, så den uppdelning som forskningen normalt gör för hand är i praktiken redan gjord av partiet. Men hur ett parti markerar sin lista varierar, och en lista som inte känns igen gör att partiet felaktigt behandlas som prosa. Fyra former läses: punktlistor (oavsett vilket tecken partiets layoutprogram råkade använda), numrerade listor (Centerpartiets manifest 2026 är 314 numrerade löften, Liberalernas 2022 är 75), styckelistor (Kristdemokraterna markerar sina löften varken med tecken eller siffra — varje löfte är helt enkelt sitt eget stycke) och en meningsbaserad reserv för verklig löptext.

En listpunkt är inte alltid ett löfte, och enheten beror på partiet. Socialdemokraterna skriver stycken med fyra–fem separata åtaganden i varje, så varje mening behandlas som ett eget löfte. Centerpartiets numrerade rubrik är åtagandet („Inför ett förbud mot PFAS”) och stycket under argumenterar bara för det, medan Liberalernas rubrik är en slogan („Fokus på svenska språket”) med åtagandena i brödtexten. Rubriken används därför när den är prövbar i sig, annars delas punkten upp i meningar.

Tre skäl att inte redovisa siffror

Ett parti kan bli utan betyg av tre skilda skäl. De betyder olika saker, och att ange fel skäl vore ett felaktigt påstående om partiet, så sajten skiljer på dem.

Vänsterpartiet 2022: det enda handpåläggandet i hela kedjan

Vänsterpartiet gick till val 2022 på en valplattform antagen av kongressen — politisk riktning i löpande text snarare än en löfteslista. Skillnaden går att mäta utan att lita på inläsningen: 1,7 % av plattformens meningar innehåller en uttrycklig åtagandemarkör (vi vill, vi kräver, inför …), mot 3,9 % för det näst lägsta partiet och 11–17 % för fem av de övriga sju. Maskinell läsning hittade 5 meningar i 7 834 ord.

Löftena är därför avgränsade för hand, vilket forskningen om löftesuppfyllelse gör rutinmässigt med sådana manifest. Det är det enda steget i hela pipelinen där bedömningen inte är partiets egen, och det är inhägnat på två sätt:

• Varje rad är ett ordagrant utdrag ur SND:s källtext. Ingenting är omskrivet eller sammanfattat, och pledges.py vägrar läsa in listan om någon rad inte finns ordagrant i manifestet — kontrollen är kod, inte en utfästelse. Bedömningen gäller därmed bara var gränserna går, aldrig vad partiet lovat.
• Löftena bär en egen metod, kodad, och blandas aldrig in i siffrorna för partier vars löften är deras egna punkter. Listan ligger i coded/V_2022.txt i källkoden, inte bland hämtade data.

De 46 löftena betygsätts inte. Ett utdrag ur löpande text bär med sig bisatsen omkring sig och blir längre än en punktlistas löfte — 124 tecken i median mot 58–90 för punktpartierna. Mot yrkandena ger den extra ordmassan både falska träffar („Det offentliga ska ta över ansvaret för elnätet” matchade ett yrkande om garantipension) och missade riktiga („kalhyggesbruket fasas ut” missar „hyggesfritt skogsbruk”). En stickprovskontroll av punktpartiernas svaga träffar vid samma gräns visade motsatsen: de flesta av deras är äkta. Betygen vore alltså inte jämförbara.

Att hitta matchande yrkanden

Sökningen är BM25 över yrkandetexterna, med två svenskspecifika tillägg. Sammansättningar delas mot korpusens egen ordlista — utan det matchar ekocidlagstiftning aldrig ekocid, eftersom svenskan skriver ihop sammansättningar. Och träffstyrkan mäts som täckning av löftets mest särskiljande ord, inte som rå poäng, eftersom rå BM25-poäng växer med frågans längd och därför varken går att jämföra mellan löften eller sätta en gräns vid. Täckning är begränsad till 0–100 % och går att citera: „det här yrkandet bär 71 % av löftets utmärkande ordval”.

Betygen

Procenttalet „tydligt spår” beräknas på prövbara löften. Vaga löften räknas bort ur nämnaren — annars skulle ett parti straffas för att ha skrivit ett inspirerande manifest.

09Språkmodellen — och vad den inte får göra

Ordbaserad sökning kan inte överbrygga en omformulering. Löftet „sätta stopp för vinstjakten i skolan” och yrkandet „förbud mot vinstutdelande aktiebolagsskolor” är samma politik utan ett enda gemensamt innehållsord. Alla yrkanden är därför också inbäddade med KB-SBERT, en svensk språkmodell från Kungliga biblioteket, som körs lokalt.

Om siffrorna i det här avsnittet: till skillnad från sidans övriga tal, som räknas om varje gång datat uppdateras, kommer tabellen nedan från ett engångsexperiment utfört 9 september 2026. Den beskriver ett metodval, inte ett löpande mått.

En första kontroll såg utmärkt ut: verkliga omformuleringar fick likhet 0,61–0,86, orelaterade par omkring 0,20. Den kontrollen var fel. Det relevanta negativa fallet är inte ett slumpmässigt par, utan det bästa av 7 486 kandidater — och i en så stor mängd ligger alltid något nära. Mätt korrekt:

Det rätta yrkandet får alltså i genomsnitt lägre likhet än brus från ett annat parti. En marginalregel mot detta brus separerade inte heller. En gräns på likhet hade rapporterat att varje parti höll omkring 90 % av sina löften — en självsäker osanning.

Det modellen är bra på är att hitta rätt text i en stor mängd: för löftet om vinstjakten rankar den „förbud mot vinstutdelande aktiebolagsskolor” som nummer 5 av 7 486. Sådana förslag visas under rubriken Närmast i betydelse med likhetstalet utsatt, uttryckligen som en läslista och aldrig som bevis.

Modellen rättade också ett av sajtens egna tidigare påståenden. En ordsökning hade gett slutsatsen att MP inte drivit arbetstidsförkortning; modellen hittade yrkandet „se över hur normalarbetstiden kan sänkas ytterligare från 35 timmar i veckan”. Det är precis den sortens fel som gör att „ingen träff” aldrig får läsas som „har inte drivit”.

10Varför det inte finns något genomslagsbetyg

Den självklara frågan är „hur mycket får ledamoten igenom?”. Den går inte att ställa meningsfullt, och det är ett resultat i sig. Riksdagens data innehåller kammarens beslut för varje enskilt yrkande. Över hela materialet:

118 av 45 309 avgjorda yrkanden bifölls i någon form — 0,26 %. Andelen är i praktiken densamma för regeringspartier som för opposition, eftersom regeringens politik går genom propositioner och inte genom ledamöters motioner. Ett genomslagsmått hade rangordnat 349 personer på en skala där alla får noll.

Avslagssiffran inkluderar de 55 yrkanden som avslagits i flera delbeslut (Avslag,Avslag och längre). Bifallssiffran inkluderar ett yrkande som delvis bifölls och delvis avslogs.

Det betyder inte att motionerna är meningslösa. De är hur en ledamot sätter en fråga på dagordningen, binder sig offentligt vid en ståndpunkt och håller ett ämne levande. Det är det sajten mäter.

11Antaganden

Val som är gjorda för din räkning, och som du kan vara oenig om:

12Vad sajten inte mäter

• Utskottsarbetet — där mycket av det verkliga inflytandet sker, bakom stängda dörrar och utan spår i dokumenten.
• Voteringar — hur ledamoten faktiskt röstat. Datat finns hos riksdagen men används inte här.
• Debatter och anföranden — talartid i kammaren ingår inte.
• Partimotioner och budgetmotioner — de räknas som medundertecknade och bidrar inte till sakfrågorna.
• Genomslag — se avsnitt 10.
• Kvalitet — ingenting här säger om ett förslag är bra, genomtänkt eller finansierat. Bara att det lagts fram.

13Gör om det själv

Hela kedjan är öppen källkod och varje steg går att köra om. Datat laddas ned på nytt från källorna; ingenting är förberett eller handplockat.

python3 pipeline/fetch.py      # dokumentlistor och undertecknare
python3 pipeline/enrich.py     # yrkanden ur varje motion
python3 pipeline/topics.py     # sakfrågor och rangordning
python3 pipeline/manifests.py  # valmanifest från SND
./.venv/bin/python pipeline/embed.py    # språkmodellens inbäddningar
./.venv/bin/python pipeline/pledges.py  # löften mot yrkanden
python3 build/build.py         # bygger sidan

Varje steg är cachat, så en omkörning hämtar bara det som saknas. Utan språkmodellen fungerar allt utom förslagen under „Närmast i betydelse”.